For min del aterstar bara nagra timmar har i stan, min lilla trip till flygplatsen och sa den langa langa flighten hem. Julia och Philip akte precis ivag till sin buss till stallet-som-jag-inte-vet-vad-det-heter (har inte velat grotta ner mig i deras resplaner, skulle bli alldeles for avundsjuk), och gissa vad?? Vad de trodde skulle vara en pickup var inte en bil, utan tva moppar! (md chauffor fran hostellet, ta det lugnt foraldrar)
Igar akte vi som sagt ut till tunnlarna. Den touren vi akte pa var tyvarr precis sa dalig som jag befarat, om inte varre. Vi skulle haft 1,5 h dit, 2,5 h dar och 1,5 h tillbaka. Det blev 2h och 45 min dit, 1,5 dar och resten av tiden tillbaka. Dessutom spenderades typ 20 minuter av tiden dar at att vanta pa de som ville skjuta (minimum 200 000 dong som ar ungefar 80 kr), och sa en halvtimma pa biljetter och toapauser. Att det tog sa lang tid dit berodde pa att de bestamde sig for att ha ett 40 minuters stopp vid en souvenirshop/ handicap handicraft center. Det kandes valdigt konstigt att pa led ga forbi alla handikappade som satt och tillverkade fat, bord och annat med snackskal och aggskal.. Philip smet ivag lite och pratade lite med en tjej som holl pa att ora aggskalsinlaggning pa ett fat, varpa hon fragade om han ville prova. Detta gjorde typ hela turen, i hela sin ironi, for det vid tunnlarna var uselt da guiden inte sa nagot som man inte kunde fatta/lasa sjalv, ruschade forbi allt och inte vantade pa de som gick sist i ledet innan han borjade prata. Vi snappade upp en intressant grej fran en annan guide dock, och visst var det intressant att se de boobie traps viet cong anvande, tillverkade av bambu och ursprungligen designade for djur. Helt sjukt! ca 10% av alla amerikaner som dog i kriget dog enl var guide (…) i sadana har fallor. Sjalva tunneln var inte sa farligt liten, eftersom de har gjort turisttunneln storre an de riktiga var – men det var valdigt varmt! Det fanns riktiga tunnlar att testa men tror ni att vi ens fick mojligheten att ga ner och kika hur stora de var? Nej. Kort sagt, boka inga stora grupper och boka inte via Hahn Cafe (deras open tour-bussar ska dock enl lonely planet vara bland de basta).
Min bitterhet blev inte mindre av att vi hade bestamt traff med vara skotska vanner John och Haesel som vi stotte pa forsta gangen i Nanning, sedan Hanoi och sa i Hoi An. De hade tagit motorcykel ut och fatt se mycket mer, ga i riktiga tunnlar (iaf Haesel, John fick inte plats) och fatt saker. t ex den stora kartan i forsta rummet man kommer till, forklarad for sig.. Vi hade i alla fall en trevlig kvall forst med middag (bara vi tre) dar vi slog pa stort med bade forratter, drinkar, smoothies och main courses. Vi bestallde crispy crepe till forratt och fick rispapper och grejor som man skulle gora egna rullar av, hur gott som helst! Det ar sjukt vad man far for pengar har..jag betalade typ 70 kr for min del. Efter middagen spenderade vi resten av kvallen med John och Haesel. De ska aka ungefar samma rutt som Julia och Philip men lite langsammare, sa de kommer sakert stota pa varandra i Thailand. Kanns lite konstigt for mig!
En annan sak som jag inte far glomma att beratta ar att vi sag en apa i ett trad nar vi strosade runt pa eftermiddagen for att se Saigon River. Forsta vilken chock! Den hade ett koppel och satt fast i en vajer sa att han kunde klattra i hela tradet, och hans ”familj” hade en shop/bodde precis bredvid. Han sag ratt glad ut i alla fall och lekte med sin matte.
Nasta inlagg kanske jag skriver fran Sverige? Lovar att lagga upp en massa bilder, har hur mycket som helst nu nar vi brant ner Julias pa skiva ocksa 
Jag vill inte aka hem!
BILDER:
1. Hej da, vi ses i… Salen?
2. Sista riktiga maltiden, kanske bland de basta i vietnam?
3. Philip slevar i sig Cao Lau, nudelsoppa med chips. Kan bara goras i Hoi An, nudlarna maste goras av vatten darifran. Sjukt gott, och billigt!
4. Julia i HCMC
5. Mina och Julias skraddarsydda sandaler
6&7. Gator i Saigon/HCMC
8. Philip knackar aggskal
9. Chu Chi Tunnels, dar turisttunneln var som smalast
10. Lonely Planet..
11. Elledningarna
12. Frozen Yoghurt pa losvikt.. varfor finns inte det hemma?
13&14. Rusningstrafik i Saigon
15. Apan!
5 kommentarer
Hej på er,
Ha en trevligt fortsatt trevlig resa Julia och Philip, vi är väldigt avundsjuka …! Vi ser fram mot att läsa era inlägg här i fortsättningen. Synd att tunnelutflykten inte blev så lyckad. Det är lätt att hamna i turistfällor. Vi ses imorgon Frida!
Kram Anna
Nu ska det bli intressant att se hur de två kvarvarande kommer att klara sig själva. Kommer ni att vara lika flitiga att berätta, eller kommer ni att fuska? Vi kommer att ha koll!
Kram från mormor o morfar.
Hej!
Nej, inte får Philip och Julia fuska med bloggen i fortsättningen! Hoppas att resan hem går bra för Frida, men jag förstår att det känns lite trist att lämna det här fantastiska äventyret. Det var fina bilder som vi fick idag och nu har vi stora förväntningar på alla de som snart kommer. Kul att ni ska ta dykcert, ta det lugnt bara.
Kram från Barbro
oh, saknar Vietnam som satan nu. Fast ni har ju haft en helt tokig härlig resa!
Julia o Philip jag vill ha en uppdatering varje dag så nu vet ni det, fuska inte
Frida: skicka mig världens längsta mail när du är hemma igen, o så får vi styra upp en resa till Sälen.
Patrik: ska du vidare efter nyår, eller stannar du i stockholm?
Kramar E.
Härliga bilder igen, tack för dem! Ja, nu är ni en decimerad skara kvar, men jag räknar med att ni fortsätter rapportera flitigt till oss härhemma som törstar efter era spännande reseskildringar!
Kram från mamma Marie