Efter ett snabbt avsked av Frida och skjuts genom galna Ho Chi Minh City pa moppar hoppade vi pa en liten buss till gransstaden Chau Doc. Pa bussen traffade vi Ho, en tjej fran en by utanfor Chau Doc som pluggade i Ho Chi Minh. Hon berattade lite om Chau Doc, och skillnaderna mellan Kambodja och Vietnam. Tydligen ar det manga fler som kor bil i Kambodja, eftersom att en bil dar kostar ungefar lika mycket som en motorcykel gor i Vietnam.
Imorse kom Mr Vang och plockade upp oss pa sin moppe och korde ner oss till floden for att se den flytande marknaden. Dar kopte vi en hel klase med bananer och tva ananasar for 10 000 dong, ca 4 kr, och tittade pa alla haftiga batar som flot runt. Efter ett misslyckat stopp i en Cham-by, dar vi mest blev paprackade saker att kopa, akte vi till en flytande by dar de tillverkade fiskfoder. Riktigt haftigt att se, men stanken var outhardlig. Fick mata fiskar i en fiskeodling innan vi akte vidare langs floderna i Mekongdeltat. Sag en del haftiga saker pa vagen, tex hur de fiskade med stora natanordningar, hur de simmade over floden med vattenbufflar och cigarettsmugglare som precis hade varit i Kambodja och kopt sina varor.
Vi stannade pa en liten ”o” mellan floden och de oversvammade risfalten, dar var guide berattade om begravningstraditioner i Vietnam. De begraver sina anhoriga i stenkistor som inte gravs ned, utan de planterar ett trad pa kistan for att paskynda formultningsprocessen. Efter ca 25 ar oppnar de upp kistan for att ta ut benen av sina anhoriga. Benen tar de sedan med till templet och offrar till Buddha.
Efter en lunchpaus pa ett par timmar, da vi utforskade den gigantiska marknaden i staden, fortsatte turen - den har gangen pa motorcykel. Vi akte ivag ut pa landsbygden dar vi forst spontanstannade vid ett risfalt, dar Vang larde oss om risodlingen och de snalla damerna som arbetade lat oss prova pa att skorda ris! I Vietnam skordar man riset tre ganger per ar och daremellan odlar och bearbetar man marken. Fran det att man planterar riset till skord tar det 3 manader och sedan branner de resterna av risplantan och vantar i en manad innan man borjar odla igen. Det var jattekul att skorda ris och inte alls sa svart som det forst sag ut.
Efter risskorden fortsatte vi in i en liten by dar de hade fruktodlingar och en massa djur. Vi har plockat chili, sett mangotrad, papayatrad och duriantrad (frukten som luktar surstromming), halsat pa hos lokalbefolkningen, luktat pa grisar och kor och gatt pa smala och rangliga broar. Manniskorna ar otroligt trevliga har och manga hade knappt sett utlanningar forut.
Imorgon bitti tar vi baten till Pnom Penh i Kambodja och hittar forhoppningsvis nya saker att se dar! 
7 kommentarer
Åh, vilken fantastisk dag ni har haft! Undrar hur ni gör för att få plats med och sortera alla intryck ni får hela tiden? Jag har precis kramat om Frida! Hon stod här på jobbet när jag kom tillbaka från lunchen – märkligt att tänka sig att hon alldeles nyss var med er därborta, och nu är hon här!
Kram från mamma Marie
Förresten undrar vi hur ni kommunicerar med lokalbefolkningen? Gissar att det är svårt att hitta ett gemensamt språk – fungerar det med enbart kroppsspråk?
JAG VILL INTE VARA HÄR HEMMA! allt det dar gjorde ni nar jag satt pa ett jakla flygplan… men det var kul att traffa familjen, sigge, patrik, mamma Marie och chocka alla pa Wasa med att plötsligt dyka upp
Hej!
Det var väl toppenbra att det blev en lyckad ”utflykt” den här gången, ni ser ut att ha det riktigt trevligt. Ja, jag undrar också lite över det här med språket… I städerna förmodar jag att åtminstone en del klarar av turistengelska, men på ett risfält ute på landsbygden…?
Hälsningar från mamma Barbro
Jösses jullan, har inte hittat in till din blogg förrän nu, men herregud vad avundsjuk jag blir nu när jag sitter och läser. Åhh och jag har typ inte ens nån som vill resa med mig i till asien. Men fortsätt ha de så grymt som ni haft det hittills
! Kraaam
Kul att ni orkar berätta så utförligt om alla spännande äventyr, efter at ha fått så många nya intryck och upplevelser. Mycket intressant att läsa igen, och väldigt spännande bilder. Tack för att ni delar med er.
Kram, mormor o morfar.
Kul att höra ifran er igen! Det verkar som om resan blir intressantare och intressantare ju längre ni kommer…
…och Vietnam verkar vara lukt-rikt
Saknar er!
Thommy